Jag förstår ingenting och läkaren förklarar om och om igen. Det är metastaser som kommer från några tumörer på annan plats i kroppen, alltså cancer, jag?? Många gånger har jag tänkt tanken 1av3 får cancer men alla drabbas, jag känner ingen i min bekantskapskrets som har fått cancer men nu känner jag en väldigt väl och även alla som är drabbade. Hur gick det här till, jag har cancer helt ofattbart!!! Hur ska jag göra nu??? Första ronden fick jag veta att jag aldrig skulle bli frisk, vad menar läkaren med det? Jag frågar henne om det är det jag ska säga till mina barn, för är det något jag bestämt mig för så är det att vara ärlig mot dom. Ja säger hon och hastar vidare. 

Då kommer chocken, jag ringer på klockan och personalen kommer in och undrar vad jag vill, jag ligger i fosterställning och storgråter och det går inte att sluta. Vill du prata med någon eller ha en Sobril? Inga tabletter tack men gärna en präst! Äntligen en vettig människa prästen G kliver inpå salen, hon utstrålar den totala tryggheten,precis vad en nysjuk som aldrig kommer bli frisk behöver. Hon upplyser mig om att det finns inte hur mycket tårar som helst fast jag känner att det inte går att sluta grina, men som hon sa det avtog! Innan hon gick föreslog hon mig att titta på tv-serien Skam för att skingra tankarna. Jag som aldrig tittar på serier men jaja säger hon det, jag testar kanske.</div